Narcissistisk personlighetsstörning
Narcissistisk personlighetsstörning är en personlighetsstörning som kännetecknas av narcissistens extrema känsla av självhävdelse, bristande verklighetsuppfattning, sitt stora behov av att befinna sig i centrum och brist på empati. Denna patologiska narcissism skiljer sig från den naturliga narcissismen vi alla bär på, känslan av att vilja vara omtyckt. Personer med denna störning utmärker sig genom krocken mellan två motsatta självbilder - den idealistiska bilden av sig själv som storslagen och grandios, gentemot känslor av skam och självhat. I relationen med en partner kan narcissisten inledningsvis vara utomordentligt charmerande och karismatisk, för att plötsligt växla till ett obehärskat och kränkande beteende. Narcissisten har ett behov av att ha kontroll och kan i relationen te sig maktfullkomlig och/eller paranoid. Kontrollbehovet kan ta sig uttryck i ett tvångsmässigt beteende som han själv ser som fullt naturligt och där han kräver efterlevnad av omgivningen.
Diagnosticeringskriterier enligt DSM-IV-TR
Individen uppvisar ett ihärdigt mönster av grandiositet (i fantasi eller beteende), behov av beundran, brist på empati, börjar i det unga vuxenlivet och finns i varierande samband indikerat av fem (eller fler) av följande:
-Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter).
-Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek.
-Tror att han eller hon är "speciell" och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller -institutioner).
-Kräver stor beundran.
-Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar.
-Är interpersonellt exploativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.
-Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov.
-Är ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på honom eller henne.
-Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.
Individen uppvisar ett ihärdigt mönster av grandiositet (i fantasi eller beteende), behov av beundran, brist på empati, börjar i det unga vuxenlivet och finns i varierande samband indikerat av fem (eller fler) av följande:
-Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter).
-Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek.
-Tror att han eller hon är "speciell" och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller -institutioner).
-Kräver stor beundran.
-Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar.
-Är interpersonellt exploativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.
-Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov.
-Är ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på honom eller henne.
-Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.
Behandling
Narcissistisk personlighetsstörning behandlas vanligtvis med psykoterapi (mer specifikt psykodynamisk psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi). Humörstörningar, till exempel depressioner och liknande som kan uppstå, behandlas med mediciner. En person med narcissistisk personlighetsstörning söker sällan hjälp för sin störning, har inget behov av att förändras, anser oftast att det är omgivningen som bör förändras i sitt bemötande.
Sidostörningar och alternativa diagnoser
Narcissistisk personlighetsstörning diagnostiseras ofta tillsammans med andra former av psykisk ohälsa, till exempel humörstörningar (till exempel depression), ätstörningar och substansrelaterade störningar (till exempel substansberoende).
Personer med narcissistisk personlighetsstörning kan ha multipla personlighetsstörningar, vanligen histrionisk, borderline, paranoid och antisocial. Patienter med narcissistisk personlighetsstörning personlighet ska skiljas från andra störningar inom "kluster B-personlighetsstörningar". Narcissister är grandiosa, histrioniker, behagsjuka och antisociala (psykopater) samt känslokalla, medan borderliners är behövande.
Till skillnad från histrionikern är narcissisten mer prestationsorienterad och stolt över sina ägodelar och talanger. Narcissister visar inte lika ofta sina känslor som histrioniker gör och de håller tillbaka på känsligheten för andra.
Narcissister är mindre impulsiva, mindre aggressiva och mindre bedrägliga än personer med antisocial personlighetsstörning. Jämfört med personer med antisocial personlighetsstörning är färre narcissister kriminella.
Sjörået
Sjörået eller sjöfrun är ett kvinnligt vattenväsen inom svensk folktro. Hon ansågs vara naturens rådare över den insjö, eller det sjösystem som ingick i hennes revir. Liksom skogsrået var hon en förförisk varelse, trots att hon hade ihålig rygg. Hon visade sig dock nästan enbart för ensamma män, som vistades i sjöns närhet, där hon med förtjusning brukade sitta och kamma sitt långa, svepande hår. För att undvika hennes närkontakt kunde hon lätt skrämmas bort med ett metallföremål. Ett sådant knep var att kasta fiskekniven framför hennes fötter och vips var hon försvunnen. Om sjörået syntes hänga tvätt på stranden eller på en holme, så ansågs det förebåda oväder.
Sjörået höll sig ibland med kreatur som kallades sjönöt eller sjökreatur. Dessa kunde vara brokiga kor som betade i strandkanten, men också förekomma som abborrar eller gäddor som tillhörde hennes sjö. Den som fångade en riktigt stor gädda borde därför se upp, så att det inte var sjöråets skällko som infångades.
Genom att dela med sig av sin matsäck till sjörået kunde man i gengäld få god fiskelycka, vilket kan uppfattas som en sorts offergåva. Motsvarande väsen inom fiskenäringen och skärgårdens havsmiljö är havsfrun och sjöjungfrun.
Sjörået eller sjöfrun är ett kvinnligt vattenväsen inom svensk folktro. Hon ansågs vara naturens rådare över den insjö, eller det sjösystem som ingick i hennes revir. Liksom skogsrået var hon en förförisk varelse, trots att hon hade ihålig rygg. Hon visade sig dock nästan enbart för ensamma män, som vistades i sjöns närhet, där hon med förtjusning brukade sitta och kamma sitt långa, svepande hår. För att undvika hennes närkontakt kunde hon lätt skrämmas bort med ett metallföremål. Ett sådant knep var att kasta fiskekniven framför hennes fötter och vips var hon försvunnen. Om sjörået syntes hänga tvätt på stranden eller på en holme, så ansågs det förebåda oväder.
Sjörået höll sig ibland med kreatur som kallades sjönöt eller sjökreatur. Dessa kunde vara brokiga kor som betade i strandkanten, men också förekomma som abborrar eller gäddor som tillhörde hennes sjö. Den som fångade en riktigt stor gädda borde därför se upp, så att det inte var sjöråets skällko som infångades.
Genom att dela med sig av sin matsäck till sjörået kunde man i gengäld få god fiskelycka, vilket kan uppfattas som en sorts offergåva. Motsvarande väsen inom fiskenäringen och skärgårdens havsmiljö är havsfrun och sjöjungfrun.
Sjöjunfru
Sjöjungfru eller havsfru är i folktron en rådare eller ett rå, ett kvinnligt naturväsen som tros råda över vattnets krafter. Hon tänktes som en vacker och erotiskt tilltalande kvinna med fiskstjärt som förr lockade sjömän i fördärvet med sin vackra sång.
Ursprungligen ansågs dessa väsen ha en kvinnas huvud och byst och fågels kropp (sirener), med tiden ändrades bilden till ett väsen bestående av hälften kvinna, hälften fisk.
De som sa sig ha sett sjöjungfrur, hade troligtvis sett sjökor och tagit miste.
Sjöjungfru eller havsfru är i folktron en rådare eller ett rå, ett kvinnligt naturväsen som tros råda över vattnets krafter. Hon tänktes som en vacker och erotiskt tilltalande kvinna med fiskstjärt som förr lockade sjömän i fördärvet med sin vackra sång.
Ursprungligen ansågs dessa väsen ha en kvinnas huvud och byst och fågels kropp (sirener), med tiden ändrades bilden till ett väsen bestående av hälften kvinna, hälften fisk.
De som sa sig ha sett sjöjungfrur, hade troligtvis sett sjökor och tagit miste.
Hjärtskärande
Ta det bara som ett skämt - Ett skämt men sant
Dagens Bild
Dysmorfofobi
Dysmorfofobi (BDD) (en. akronym för Body Dysmorphic Disorder), kroppslig dysmorfofobisk störning eller inbillade utseendedefekter är en somatoform störning som innebär inbillad fulhet.
Störningen innebär att man har en bild av sig själv som inte stämmer, samt att man lider extremt mycket av sitt utseende, i så stor utsträckning att det sociala livet blir lidande. Oftast ter sig detta i extrem utseendefixering, och ibland till följd av det social fobi. En av ca 100 utvecklar sjukdomen dysmorfofobi (BDD). Därmed kan man säga att dysmorfofobi (BDD) är en ganska vanlig sjukdom. Syndromet är lika vanligt bland män som hos kvinnor. Det finns hypoteser om att mellanbarn drabbas mer än andra syskon, men det finns ingen forskning som belägger sådana fakta ännu.
Vanligtvis föranleder syndromet att "ritualer" formas, till exempel att man utför olika skönhetsbehandlingar, tränar onormalt mycket, brukar anabola steroider, gör plastikoperationer etc. Vissa drabbade anser sig "beroende" av just plastikkirurgi. Även övrig kroppsmodifikation, som t.ex. tatueringar, är inte ovanligt.
Situationen för dem som lider av störningen och därmed innehar denna föreställning om sig själva blir i de allra flesta fall ohållbar i längden. Den drabbade isolerar sig allt mer och mer, för denne är fullt upptagen med sitt utseende, och alla de ritualer det innebär. Det börjar med att man förskjuter kolleger och andra sekundära människor, pga att man känner sig utsatt för deras dömande blickar. Och efter ett tag tilltar känslan av utsatthet, tills man också börjar dra sig undan från de som tillhör den innersta kretsen (familj och nära vänner).
En person som är drabbad av störningen kan lida så mycket att denne inte kan sköta ett normalt liv. Ofta hakar den drabbade upp sig på vissa kroppsdelar, till exempel näsan, och en del undviker att visa sig i vinklar som de är övertygade om att andra ska anse de ser motbjudande ut i, vilket kan leda till ett för utomstående mycket underligt kroppsspråk och beteende.
Dysmorfofobi (BDD) (en. akronym för Body Dysmorphic Disorder), kroppslig dysmorfofobisk störning eller inbillade utseendedefekter är en somatoform störning som innebär inbillad fulhet.
Störningen innebär att man har en bild av sig själv som inte stämmer, samt att man lider extremt mycket av sitt utseende, i så stor utsträckning att det sociala livet blir lidande. Oftast ter sig detta i extrem utseendefixering, och ibland till följd av det social fobi. En av ca 100 utvecklar sjukdomen dysmorfofobi (BDD). Därmed kan man säga att dysmorfofobi (BDD) är en ganska vanlig sjukdom. Syndromet är lika vanligt bland män som hos kvinnor. Det finns hypoteser om att mellanbarn drabbas mer än andra syskon, men det finns ingen forskning som belägger sådana fakta ännu.
Vanligtvis föranleder syndromet att "ritualer" formas, till exempel att man utför olika skönhetsbehandlingar, tränar onormalt mycket, brukar anabola steroider, gör plastikoperationer etc. Vissa drabbade anser sig "beroende" av just plastikkirurgi. Även övrig kroppsmodifikation, som t.ex. tatueringar, är inte ovanligt.
Situationen för dem som lider av störningen och därmed innehar denna föreställning om sig själva blir i de allra flesta fall ohållbar i längden. Den drabbade isolerar sig allt mer och mer, för denne är fullt upptagen med sitt utseende, och alla de ritualer det innebär. Det börjar med att man förskjuter kolleger och andra sekundära människor, pga att man känner sig utsatt för deras dömande blickar. Och efter ett tag tilltar känslan av utsatthet, tills man också börjar dra sig undan från de som tillhör den innersta kretsen (familj och nära vänner).
En person som är drabbad av störningen kan lida så mycket att denne inte kan sköta ett normalt liv. Ofta hakar den drabbade upp sig på vissa kroppsdelar, till exempel näsan, och en del undviker att visa sig i vinklar som de är övertygade om att andra ska anse de ser motbjudande ut i, vilket kan leda till ett för utomstående mycket underligt kroppsspråk och beteende.
Behandling
Behandling av dysmorfofobi sker framgångsrikt med olika former av psykoterapi såsom dialektisk beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi, som framför allt fokuserar på att bygga upp och stärka patientens självkänsla. I extrema fall kan SSRI-behandling övervägas, vilket ofta ger goda resultat, främst genom färre tvångstankar och ökad kognitiv funktion. Extrema ansiktsmålningar och skrikiga hårfärger kan i vissa fall även hjälpa, då patienten känner att den kan gå in i en annan roll. Gene Simmons ansiktsmålning är vanligt förekommande i en sådan behandling.
Bambi 2 - Oh yes... There will be blood
Bland undrar jag hur folk lyckas
Demi Lovato - Skyscraper
Charles Bubba Smith - Död
Rest in Peace
Jag Finns - Maja-Maria Henriksson
" Johanna tar stigen längs motionsslingan hem. Hon vill inte möta några människor. Träden är tysta. Det är som om de vet vad som återigen har hänt. Stenarna, groparna i marken och skuggorna, det är som om de iaktar henne och säger att de önskar att det vore annorlunda.
I diket bredvid Johanna hoppar en groda. Ett löv har fastnat på ryggen. Johanna tar upp grodan och trycker den kalla lilla magen mot sin svidande kind. Hon känner grodhanden om sin näsa och hur ena bakbenet tar stöd i hennes mungipa, strax intill där läppen spruckit. Johanna öppnar sin ryggsäck och lägger försiktigt ner grodan. Hon lämnar alltid tillbaka grodorna på samma plats. Hon bara lånar hem dem när hon inte vill vara i någon verklighet.
Blundar jag finns jag inte, tänker Johanna när smärtan från Vedins känga borrar in i huvudet. Hon försöker ställa sig upp med Vedin trycker sin sula mot hennes öra som om han fimpade något. Johanna vet att hon inte kommer att lyckas resa sig idag heller."
Jag tyckter boken var hjärtskärande och kunde inte hålla tillbaka tårarna. Alla borde egentligen läsa boken, unga som vuxna, för att få en inblick i hur det är att vara en utsatt person för mobbning. Mobbning sker överallt vare sig man är ung eller vuxen. Värd att läsa.